|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Internationell Yoga-Forskning I den medicinska databasen Medline finns omkring 500 forskningsrapporter från hela världen registrerade om yogans mätbara effekter avseende t.ex. stress, högt och lågt blodtryck, astma, respiration, ämnesomsättning, depression, reumatism, m.fl. Här följer 10 sammanfattningar av projekt genomförda runt om i världen. 1. Amerikansk stridspilot med högt blodtryck - botad med yoga.
En 46-årig manlig stridspilot, som under 6 år haft problem med högt blodtryck genomgick en rad icke framgångsrika behandlingar. Han fick olika former av medicinering, han fick gå på specialdieter och han sattes på fysiska träningsprogram. Inget av detta hjälpte. Han sattes då på ett 6-veckors avslappningsprogram med yoga. Detta program balanserade hans blodtryck ner till en normal nivå. Inga mediciner togs.Mannen återfick full flygstatus, och en efterkontroll sex månader senare visade fortsatt normala värden. Rapporten slår fast att avspänningsträning, t.ex. yoga är ett fungerande alternativ till traditionell medicinering som just bland flygande personal kan ha andra oönskade sidoeffekter, vilket gör att de måste sluta flyga. 2. Yoga och simning - en studie kring humör och personlighet.
Elever vid Brooklyn College i New York deltog i en undersökning där en grupp trä- nade yoga, två grupper simmade och en grupp fungerade som kontrollgrupp. Både humör- och personlighetstester genomfördes på samtliga grupper, före och efter yoga- resp. simträningen vid tre olika tillfällen. Resultatet visade att yoga- och simgrupperna visade tydliga minskningar när det gällde parametrar såsom ilska, förvirring, spänningar och depressioner, i förhållande till kontrollgruppen. På deltagande män visade sig yogan ha en större effekt än vad simträningen hade. 3. Yogans effekt på kroppsvikt, andning, EKG, EEG, humör etc. Författare: M Satyanarayana, KR Rajeswari, NJ Rani, CS Krishna och PV Rao. Institution: Institute for Yoga & Consciousness, Andhra University, Visakhapatnam, Indien. Projekt: Yogans effekt på vissa psyko-fysiologiska parametrar. En preliminär studie. Källa: Indian Journal of Physiology & Pharmacology. 36(2): 88-92, April 1992. Åtta friska, unga män i 20-årsåldern fick göra Shanti-Kriya, en mix av yogiska and- nings- och avslappningsövningar. De fick göra ett 50 min. pass varje dag i 30 dagar. Kroppsvikt, blodtryck, puls, andning, EEG, EKG, samt temperaturen i munnen mät- tes. Parametrarna mättes före och efter passet var 10:e dag. De fick även göra ett förståelse- test, dag ett och dag trettio. Resultatet visade en gradvis och tydlig minsk- ning när det gällde kroppsvikten, en ökning av alfavågor i hjärnan, dvs. ett ökat lugn hos testperso- nerna. Temperaturen i munnen ökade med tre grader Fahrenheit. Andningsfrekvensen minskade tydligt. Rapportens slutsats är att den här typen av yogaövningar reducerar kroppsvikten och ökar personens lugn. 4. Yogans effekt på muskelstyrka, uthållighet, kroppsvikt m.m.
40 manliga högstadieelever, 12-15 år gamla deltog under ett helt år i ett projekt, där hälften tränade yoga och hälften var kontrollgrupp. Deras konstitution, uthållighet och muskelstyrka mättes med gängse standardmetoder. Resultatet visade på tydliga för- bättringar i samtliga avseenden i yogagruppen, både avseende uthållighet, muskelstyrka och det faktum att kroppen återfick sin ideala viktnivå. Fettcellerna i bl.a. midjan och på höfterna minskade i omfattning.
5. Effekterna av yogisk terapi för icke insulinberoende diabetiker
Förändringar i blodsockerhalten glykostolerans via oralt glykostoleranstest, mättes på 149 diabetiker efter att de i 40 dagar tränat yoga. Deras respons på yogaträningen kate- goriserades enligt olika skalor och index. Resultatet visade att 104 patienter hade en god respons på yogaträningen, där deras värden förbättrades med ett minskat behov av medicinering som följd. Det slås fast i rapporten att yoga kan ses som en enkel och billig metod, som väl kan fungera som ett komplement till annan behandling, för diabetiker. 6. Yoga inom psykiatrin. Dess effekt som stressreducerare. Författare: K. Nespor Institution: Psychiatricka lecebna v Praze 8, Narodni centrum podpory zdravi, Prag. Projekt: Yogans användning inom psykiatrin Källa: Casopis Lekaru Ceskych 133 (10): 295-7, 16:e Maj 1994. Enligt författaren kan yoga användas inom psykiatrin, i både förebyggande och be- handlande syfte när det gäller problem relaterade till alkohol, droger, psykosomatisk medicin, sexuella problem, neuroser, m.m. De problem som kan uppstå är att man måste ha patientens aktiva medverkan för att yogan ska fungera. yoga klassas här också som ett passande verktyg när det gäller att komma tillrätta med stress bland personal inom vården. 7. Yogans effekt avseende stress och humör på friska kvinnor. Författare: FJ Schell, B Allolio, OW Schonecke Institution: Department of Internal Medicine, University of Wurzburg, Tyskland. Projekt: Yogaträningens fysiologiska och psykologiska effekter på friska kvinnor Källa: International Journal of Psychosomatics, 41(1-4): 46-52. 1994 Yoga har blivit mycket populärt i väst, som ett sätt att handskas med stress. För att se vilka fysiologiska och psykologiska effekter yogaträning faktiskt har undersöktes en grupp kvinnor i Wurzberg i Tyskland som fick träna yoga. En rad olika parametrar mättes: Hjärtfrekvens, blodtryck, hormoner, samt vissa psykologiska parametrar. Samtidigt mättes samma sak på en kontrollgrupp, där deltagarna fick sitta bekvämt och läsa en bra bok under samma tid som yogaträningen pågick. Resultaten visade ingen större skillnad mellan de två grupperna när det gällde blodtryck samt vissa endokrina parametrar. Hjärtfrekvensen var dock klart olika. Yogagruppen hade färre hjärtslag under träningspassen. Den stora skillnaden mellan grupperna visade sig i de psykolo- giska parametrarna. Yogagruppen hade avsevärt bättre poäng när det gällde livstillfreds- ställelse, upprördhet, aggressivitet, öppenhet, emotionalitet och sömn. Tydliga skillnader till yogagruppens fördel märktes också när det gällde områden som stresshantering, humörsvängningar, livsglädje och öppenhjärtlighet. 8. Effekter av yogisk andning på ämnesomsättning, avspänning m.m. Författare: S Telles, R Nagarathna och HR Nagendra. Institution: Vivekananda Kendra Yoga Research Foundation, Chamarajpet, Bangalore, Indien. Projekt: Hur andning genom en näsborre kan förändra matsmältning och påverka autonoma funktioner Källa: Indian Journal of Physiology & Pharmacology. 38 (2): 133-7, April 1994. 48 män i åldrarna 25-48 år deltog i ett indiskt experiment med yogisk andning, där de skulle andas genom vänster eller höger näsborre, alternativt vartannat andetag höger och vartannat andetag vänster. Männen delades in i olika grupper som fick träna varsin teknik. Övningarna genomfördes som set med 27 andetag per set, 4 gånger per dag under en månad. En rad olika parametrar mättes före och efter. Resultatet visade på en tydlig ökning av ämnesomsättningen. Det sympatiska nervsystemet påverkades med avslappning, alternativt ökad aktivitet, beroende på vilken typ av övning som använ- des. Rapportens slutsats blev att yogisk andningsteknik kan användas terapeutiskt för att bl.a. förändra ämnesomsättningen. 9. Yogans effekt på funktionerna i sköldkörteln. Författare: SB Rawal, MV Singh, AK Tyagi, W Selvamurthy och BN Chaudhuri. Institution: Defence Institute of Physiology and Allied Sciences, Delhi, Indien. Projekt: Yogaträningens effekt på sköldkörtelns funktion på människor som utsätts för hög höjd. Källa: International Journal of Biometeorology. 38(1): 44-7, Maj 1994. 10 friska män i åldrarna 20-30 år deltog i ett projekt där fem personer tränade yoga, och fem personer utgjorde en kontrollgrupp som genomförde vanlig fysisk träning. Efter att ha utsatts för hög höjd mättes aktiviteten och funktionen i sköldkörteln. Resul- tatet visade att i yogagruppen så balanserades aktiviteten i sköldkörteln, medan den ökade i kontrollgruppen. Projektet pågick under 30 dagar. 10. Yogans effekt som behandlingsform vid reumatism i händerna. Författare: MS Garfinkel, HR Schumacher Jr, A Husain, M Levy och RA Reshetar. Institution: Div. of Rheumatology, Univ. of Pennsylvania School of Medicine, Philadelphia, USA. Projekt: Utvärdering av yoga som behandlingsform för reumatism i händerna. Källa: Journal of Rheumatology. 21 (12): 2341-3, December 1994. Målet med denna studie vara att samla kontrollerade observationer på vilket sätt yoga-träning påverkar patienter med reumatism i händerna. Detta gjordes genom att ett antal slumpvis utvalda patienter med denna form av reumatism delades in i två grupper där den ena gruppen under 8 veckor fick träna yoga och den andra gruppen fungerade som kontrollgrupp. Yogagruppen fick en lektion i veckan av en yoga- instruktör. En rad olika parametrar såsom smärta, styrka, rörlighet, ledtjocklek, funktion m.m. mättes. Resultatet visade att yogagruppen på ett mycket tydligt sätt förbättrade sina resultat jämfört med kontrollgruppen. Känslighet och rörlighet ökade. Värken minskade kraftigt jämfört med kontrollgruppen. Rapportens slutsats är att yoga är ett effektivt sätt att ge lindring till den här gruppen av patienter. Ytterligare studier rekommenderas för att jämföra de långsiktiga effekterna av yoga med andra behandlingsmetoder. |
Ett av IMY.s grundläggande
syften är att på olika sätt initiera, stödja och medverka i vetenskaplig
forskning runt yogan och dess effekter samt att sprida denna information i
samhället.
Stressen ökar och är idag ett av våra snabbast växande hälso- och arbetsmiljöproblem. Att med hjälp av yogiska tekniker, yogisk andning och olika former av meditation stärka kroppens och sinnets motståndskraft mot stressens skadliga inverkan och samtidigt klart påvisa dessa samband är några av IMY.s viktigaste uppgifter framöver. Röster om yogan: - I mars i år kom jag med i ett projekt på Karolinska Institutet
med yoga för personer med kroniska ryggbesvär. Redan efter ett par gånger
kände jag av effekterna, med tydliga förbättringar, fysiskt men framför
allt mentalt. Jag tränar nu yoga regelbundet och ”längtar alltid till
nästa pass”. Efter att ha varit sjukskriven sedan sommaren 1997 börjar jag
nu i oktober, tack vare yogan jobba heltid igen.
- I natt har jag sovit i ett
sträck. Under de senaste 25 åren har jag aldrig sovit mer än 2-3
tim./natt. Jag är alltid uppe minst 3 gånger/natt men jag känner nu att
jag sover bättre med yogan. Jag har sovit flera hela nätter. Det känns
bra! |
Här följer en sammanfattning av det projekt med
yoga mot kroniska ryggproblem som genomfördes 1998 på Karolinska Institutet i Stockholm. Direkt
efter sammanfattningen visas ett av de två yogapass som tränades. Ett
kort, enkelt pass för rygg, axlar, skuldror och nacke som kan genomföras
sittande på en stol. Pröva
själv!
Bakgrund Yogaprojektet är en beteendemedicinskt orienterad prospektiv
experimentell studie. Den undersöker huruvida Yoga kan användas som
sekundärprevention för ospecifika ryggsmärtor (symptomdiagnos finns men ej
sjukdomsdiagnos) som leder till perioder av sjukskrivning.
Syfte Syftet med denna studie är att undersöka om Kundalini-Yoga kan
användas som sekundärpreventiv insats för lindrande av smärttillstånd i
ryggkotpelaren hos personer med ospecifika rygg-, axel och/eller
nackbesvär som leder till perioder av sjukskrivning. Metod I experimentet ingick 27 personer; 14 män och 13 kvinnor.
Experimentdeltagarna delades, genom könsstratifierat slumpmässigt urval,
in i experiment- och kontrollgrupp. Interventionen bestod av sex
veckors Yogaträning med instruktör, omfattande total nio
träningstillfällen. Instruktören uppmanade även de tränande att bedriva
träning i hemmet, varpå de försågs med kassettband och skrivna
instruktioner. Kontroll-gruppen bedrev ingen Yogaträning förrän efter
experimentets sista mätning. Mätningar genomfördes vid fyra tillfällen;
(1) före kursstart, (2) direkt efter interventionens slut, (3) 3 månader
efter interventionens slut samt (4) sex månader efter interventionens
slut. Mätinstrumenten bestod av OEQ (Outcome Evaluation Questionnaire),
smärtdagbok samt sjukskrivningsdata. OEQ är ett frågeformulär med 14
frågor som behandlar upplevd smärta, medicinering samt psykiska besvär och
beteenden som har samband med smärta. Smärtdagboken omfattar fyra frågor.
Dessa avser sysselsättning, smärtintensitet, ängslan-nervositet-irritation
samt sömn. Resultaten analyserades med kovariansanalys med mätning 1 som
kovariat. Fråga nummer tre (avseende antal dagar med medicinering) och
fråga fem (avseende sömnkvalitet), på frågeformuläret, har även
analyserats med ickeparametriskt teckentest.
Resultat Experimentgruppen tenderar, på nästan samtliga variabler, att förbättras avtagande positivt, d.v.s. har störst förbättring vid mätning två, något mindre förbättring vid mätning tre och ytterligare något mindre förbättring vid mätning fyra medan kontrollgruppen förändras mycket lite och/eller oregelbundet. Signifikanta skillnader mellan experiment- och kontrollgrupp erhölls för smärta (dagbok), sömn (OEQ) samt ängslan-nervositet-irritation (dagbok). Samtliga resultat var till experimentgruppens fördel. Sjukskrivning minskade också i större utsträckning för experimentgruppen än för kontrollgruppen, men inte signifikant. Resultaten av mätningarna i Yogaprojektet indikerar att Yoga, i den form den bedrivits i interventionen, kan användas för lindrande av smärttillstånd relaterade till ryggkotpelaren som orsakar perioder av sjukskrivning. |
