• Forskning om Yoga - Internationellt
  • Forskning om Yoga -  i Sverige
  • Ryggyoga – en projektsammanfattning
  • Ryggyoga - ett enkelt pass
  • Sömnyoga - en projektsammanfattning
  • Aftonbladet om aktuell forskning

  • Internationell Yoga-Forskning

    I den medicinska databasen Medline finns omkring 500 forskningsrapporter från hela världen registrerade om yogans mätbara effekter avseende t.ex. stress, högt och lågt blodtryck, astma, respiration, ämnesomsättning, depression, reumatism, m.fl. Här följer 10 sammanfattningar av projekt genomförda runt om i världen.

    1. Amerikansk stridspilot med högt blodtryck - botad med yoga.

    Författare: AH Brownstein, ML Dembert

    Institution: Flight Medicine Dept, Regional Medical Center, Clark Air Base, Luzon, Filippinerna.

    Projekt: Behandling med yoga av stridspilot med högt blodtryck. En fallstudie.

    Källa: Aviation Space & Environmental Medicine. 60(7):684-7. Juli 1989.

    En 46-årig manlig stridspilot, som under 6 år haft problem med högt blodtryck genomgick en rad icke framgångsrika behandlingar. Han fick olika former av medicinering, han fick gå på specialdieter och han sattes på fysiska träningsprogram. Inget av detta hjälpte. Han sattes då på ett 6-veckors avslappningsprogram med yoga. Detta program balanserade hans blodtryck ner till en normal nivå. Inga mediciner togs.Mannen återfick full flygstatus, och en efterkontroll sex månader senare visade fortsatt normala värden. Rapporten slår fast att avspänningsträning, t.ex. yoga är ett fungerande alternativ till traditionell medicinering som just bland flygande personal kan ha andra oönskade sidoeffekter, vilket gör att de måste sluta flyga.

    2. Yoga och simning - en studie kring humör och personlighet.

    Författare: BG Berger och DR Owen.

    Institution: Department of Physical Education, Brooklyn College, City Univ of N.Y., USA.

    Projekt: Yoga och simning, en studie.

    Källa: Perceptual & Motor Skills. 75(3 pt 2): 1331-43, Dec. 1992.

    Elever vid Brooklyn College i New York deltog i en undersökning där en grupp trä- nade yoga, två grupper simmade och en grupp fungerade som kontrollgrupp. Både humör- och personlighetstester genomfördes på samtliga grupper, före och efter yoga- resp. simträningen vid tre olika tillfällen. Resultatet visade att yoga- och simgrupperna visade tydliga minskningar när det gällde parametrar såsom ilska, förvirring, spänningar och depressioner, i förhållande till kontrollgruppen. På deltagande män visade sig yogan ha en större effekt än vad simträningen hade.

    3. Yogans effekt på kroppsvikt, andning, EKG, EEG, humör etc.

    Författare: M Satyanarayana, KR Rajeswari, NJ Rani, CS Krishna och PV Rao.

    Institution: Institute for Yoga & Consciousness, Andhra University, Visakhapatnam, Indien.

    Projekt: Yogans effekt på vissa psyko-fysiologiska parametrar. En preliminär studie.

    Källa: Indian Journal of Physiology & Pharmacology. 36(2): 88-92, April 1992.

    Åtta friska, unga män i 20-årsåldern fick göra Shanti-Kriya, en mix av yogiska and- nings- och avslappningsövningar. De fick göra ett 50 min. pass varje dag i 30 dagar. Kroppsvikt, blodtryck, puls, andning, EEG, EKG, samt temperaturen i munnen mät- tes. Parametrarna mättes före och efter passet var 10:e dag. De fick även göra ett förståelse- test, dag ett och dag trettio. Resultatet visade en gradvis och tydlig minsk- ning när det gällde kroppsvikten, en ökning av alfavågor i hjärnan, dvs. ett ökat lugn hos testperso- nerna. Temperaturen i munnen ökade med tre grader Fahrenheit. Andningsfrekvensen minskade tydligt. Rapportens slutsats är att den här typen av yogaövningar reducerar kroppsvikten och ökar personens lugn.

    4. Yogans effekt på muskelstyrka, uthållighet, kroppsvikt m.m.

    Författare: TK Bera och MV Rajapurkar

    Institution: Scientific Research Department, Kaivalyadhama, Lonavia, Indien.

    Projekt: Yogautövarens kroppskonstitution, muskelstyrka, uthållighet m.m.

    Källa: Indian Journal of Physiology & Pharmacology. 37(3): 225-8, Juli 1993.

    40 manliga högstadieelever, 12-15 år gamla deltog under ett helt år i ett projekt, där hälften tränade yoga och hälften var kontrollgrupp. Deras konstitution, uthållighet och muskelstyrka mättes med gängse standardmetoder. Resultatet visade på tydliga för- bättringar i samtliga avseenden i yogagruppen, både avseende uthållighet, muskelstyrka och det faktum att kroppen återfick sin ideala viktnivå. Fettcellerna i bl.a. midjan och på höfterna minskade i omfattning.

     

    5. Effekterna av yogisk terapi för icke insulinberoende diabetiker

    Författare: SC Jain, A Uppal, SO Bhatnagar och B Talukdar.

    Institution: Laboratory Division, Central Research Institute for Yoga, Delhi, Indien.

    Projekt: Diabetikers responsmönster vid yogisk terapi

    Källa: Diabetes Research & Clinical Practice. 19 (1): 69-74, Januari 1993.

    Förändringar i blodsockerhalten glykostolerans via oralt glykostoleranstest, mättes på 149 diabetiker efter att de i 40 dagar tränat yoga. Deras respons på yogaträningen kate- goriserades enligt olika skalor och index. Resultatet visade att 104 patienter hade en god respons på yogaträningen, där deras värden förbättrades med ett minskat behov av medicinering som följd. Det slås fast i rapporten att yoga kan ses som en enkel och billig metod, som väl kan fungera som ett komplement till annan behandling, för diabetiker.

    6. Yoga inom psykiatrin. Dess effekt som stressreducerare.

    Författare: K. Nespor

    Institution: Psychiatricka lecebna v Praze 8, Narodni centrum podpory zdravi, Prag.

    Projekt: Yogans användning inom psykiatrin

    Källa: Casopis Lekaru Ceskych 133 (10): 295-7, 16:e Maj 1994.

    Enligt författaren kan yoga användas inom psykiatrin, i både förebyggande och be- handlande syfte när det gäller problem relaterade till alkohol, droger, psykosomatisk medicin, sexuella problem, neuroser, m.m. De problem som kan uppstå är att man måste ha patientens aktiva medverkan för att yogan ska fungera. yoga klassas här också som ett passande verktyg när det gäller att komma tillrätta med stress bland personal inom vården.

    7. Yogans effekt avseende stress och humör på friska kvinnor.

    Författare: FJ Schell, B Allolio, OW Schonecke

    Institution: Department of Internal Medicine, University of Wurzburg, Tyskland.

    Projekt: Yogaträningens fysiologiska och psykologiska effekter på friska kvinnor

    Källa: International Journal of Psychosomatics, 41(1-4): 46-52. 1994

    Yoga har blivit mycket populärt i väst, som ett sätt att handskas med stress. För att se vilka fysiologiska och psykologiska effekter yogaträning faktiskt har undersöktes en grupp kvinnor i Wurzberg i Tyskland som fick träna yoga. En rad olika parametrar mättes: Hjärtfrekvens, blodtryck, hormoner, samt vissa psykologiska parametrar. Samtidigt mättes samma sak på en kontrollgrupp, där deltagarna fick sitta bekvämt och läsa en bra bok under samma tid som yogaträningen pågick. Resultaten visade ingen större skillnad mellan de två grupperna när det gällde blodtryck samt vissa endokrina parametrar. Hjärtfrekvensen var dock klart olika. Yogagruppen hade färre hjärtslag under träningspassen. Den stora skillnaden mellan grupperna visade sig i de psykolo- giska parametrarna. Yogagruppen hade avsevärt bättre poäng när det gällde livstillfreds- ställelse, upprördhet, aggressivitet, öppenhet, emotionalitet och sömn. Tydliga skillnader till yogagruppens fördel märktes också när det gällde områden som stresshantering, humörsvängningar, livsglädje och öppenhjärtlighet.

    8. Effekter av yogisk andning på ämnesomsättning, avspänning m.m.

    Författare: S Telles, R Nagarathna och HR Nagendra.

    Institution: Vivekananda Kendra Yoga Research Foundation, Chamarajpet, Bangalore, Indien.

    Projekt: Hur andning genom en näsborre kan förändra matsmältning och påverka autonoma funktioner

    Källa: Indian Journal of Physiology & Pharmacology. 38 (2): 133-7, April 1994.

    48 män i åldrarna 25-48 år deltog i ett indiskt experiment med yogisk andning, där de skulle andas genom vänster eller höger näsborre, alternativt vartannat andetag höger och vartannat andetag vänster. Männen delades in i olika grupper som fick träna varsin teknik. Övningarna genomfördes som set med 27 andetag per set, 4 gånger per dag under en månad. En rad olika parametrar mättes före och efter. Resultatet visade på en tydlig ökning av ämnesomsättningen. Det sympatiska nervsystemet påverkades med avslappning, alternativt ökad aktivitet, beroende på vilken typ av övning som använ- des. Rapportens slutsats blev att yogisk andningsteknik kan användas terapeutiskt för att bl.a. förändra ämnesomsättningen.

    9. Yogans effekt på funktionerna i sköldkörteln.

    Författare: SB Rawal, MV Singh, AK Tyagi, W Selvamurthy och BN Chaudhuri.

    Institution: Defence Institute of Physiology and Allied Sciences, Delhi, Indien.

    Projekt: Yogaträningens effekt på sköldkörtelns funktion på människor som utsätts för hög höjd.

    Källa: International Journal of Biometeorology. 38(1): 44-7, Maj 1994.

    10 friska män i åldrarna 20-30 år deltog i ett projekt där fem personer tränade yoga, och fem personer utgjorde en kontrollgrupp som genomförde vanlig fysisk träning. Efter att ha utsatts för hög höjd mättes aktiviteten och funktionen i sköldkörteln. Resul- tatet visade att i yogagruppen så balanserades aktiviteten i sköldkörteln, medan den ökade i kontrollgruppen. Projektet pågick under 30 dagar.

    10. Yogans effekt som behandlingsform vid reumatism i händerna.

    Författare: MS Garfinkel, HR Schumacher Jr, A Husain, M Levy och RA Reshetar.

    Institution: Div. of Rheumatology, Univ. of Pennsylvania School of Medicine, Philadelphia, USA.

    Projekt: Utvärdering av yoga som behandlingsform för reumatism i händerna.

    Källa: Journal of Rheumatology. 21 (12): 2341-3, December 1994.

    Målet med denna studie vara att samla kontrollerade observationer på vilket sätt yoga-träning påverkar patienter med reumatism i händerna. Detta gjordes genom att ett antal slumpvis utvalda patienter med denna form av reumatism delades in i två grupper där den ena gruppen under 8 veckor fick träna yoga och den andra gruppen fungerade som kontrollgrupp. Yogagruppen fick en lektion i veckan av en yoga- instruktör. En rad olika parametrar såsom smärta, styrka, rörlighet, ledtjocklek, funktion m.m. mättes. Resultatet visade att yogagruppen på ett mycket tydligt sätt förbättrade sina resultat jämfört med kontrollgruppen. Känslighet och rörlighet ökade. Värken minskade kraftigt jämfört med kontrollgruppen. Rapportens slutsats är att yoga är ett effektivt sätt att ge lindring till den här gruppen av patienter. Ytterligare studier rekommenderas för att jämföra de långsiktiga effekterna av yoga med andra behandlingsmetoder.


    Topp



    Forskning om Yoga - i Sverige

    Ett av IMY.s grundläggande syften är att på olika sätt initiera, stödja och medverka i vetenskaplig forskning runt yogan och dess effekter samt att sprida denna information i samhället.

    • I det första svenska forskningsprojektet kring de mätbara effekterna av regelbunden yogaträning undersökte oberoende forskare vid Karolinska Institutet 1998 människor med kroniska ryggproblem.


      27 personer, rekryterade ur AMF.s sjukskrivningsregister deltog i projektet. Hälften tränade yoga och hälften fungerade som kontrollgrupp. Yogagruppen fick av Göran Boll på IMY lära sig två olika ryggpass. Ett kortare och ett längre som de alternerade mellan. Under sex månader utvärderades deras hälsa regelbundet. Slutrapporten visade att man redan efter sex veckors yogaträning kunde se tydliga signifikanser i yogagruppen när det gällde parametrar som sömn, smärta, ängslan/oro/irritation. På vanlig svenska: deltagarna sov bättre, hade mindre ont och kände sig lugnare, mer balanserade när de tränade yoga. En ung man som varit sjukskriven i mer än ett och ett halvt år kunde hösten 1998 gå tillbaka till sitt jobb och börja arbeta heltid igen.


    Det finns fler exempel på löpande och planerade yogiska forskningsprojekt i Sverige:

    • Tillsammans med Södertälje Kommun kom under oktober 1998 ett projekt igång för att utröna yogans effekter på människor med kroniska sömnsvårigheter. Efter sex veckor med yoga uppgav 77% av deltagarna att de upplevde tydliga förbättringar i sina sömnvanor. En kvinna som inte sovit en hel natt på 25 år började sova, natt efter natt. Se projektsammanfattningen här nedan.
    • Ett projekt med yoga i skolan inom Gävle och Älvkarleby kommuner startade den 15:e mars 1999.

    Stressen ökar och är idag ett av våra snabbast växande hälso- och arbetsmiljöproblem. Att med hjälp av yogiska tekniker, yogisk andning och olika former av meditation stärka kroppens och sinnets motståndskraft mot stressens skadliga inverkan och samtidigt klart påvisa dessa samband är några av IMY.s viktigaste uppgifter framöver.
     

    Röster om yogan:

    - I mars i år kom jag med i ett projekt på Karolinska Institutet med yoga för personer med kroniska ryggbesvär. Redan efter ett par gånger kände jag av effekterna, med tydliga förbättringar, fysiskt men framför allt mentalt. Jag tränar nu yoga regelbundet och ”längtar alltid till nästa pass”. Efter att ha varit sjukskriven sedan sommaren 1997 börjar jag nu i oktober, tack vare yogan jobba heltid igen.
    Jan Andersson, Stockholm, deltagare i ryggyogaprojekt, 1998
    .

    - I natt har jag sovit i ett sträck. Under de senaste 25 åren har jag aldrig sovit mer än 2-3 tim./natt. Jag är alltid uppe minst 3 gånger/natt men jag känner nu att jag sover bättre med yogan. Jag har sovit flera hela nätter. Det känns bra!
    Jane Berulf, sömnyogadeltagare, Södertälje kommun, 1998
    .

     
     


    Topp



    Ryggyoga – en projektsammanfattning

    Här följer en sammanfattning av det projekt med yoga mot kroniska ryggproblem som genomfördes 1998 på Karolinska Institutet i Stockholm. Direkt efter sammanfattningen visas ett av de två yogapass som tränades. Ett kort, enkelt pass för rygg, axlar, skuldror och nacke som kan genomföras sittande på en stol. Pröva själv!
     

    Titel:  Förebyggande av långvariga besvär i ryggkotpelaren Projekt Yoga (61 sidor)
    Författare:  Erik Hammarström K.I.
    Datum:  Jan. 1999
     

    Bakgrund

    Yogaprojektet är en beteendemedicinskt orienterad prospektiv experimentell studie. Den undersöker huruvida Yoga kan användas som sekundärprevention för ospecifika ryggsmärtor (symptomdiagnos finns men ej sjukdomsdiagnos) som leder till perioder av sjukskrivning.
     

    Syfte

    Syftet med denna studie är att undersöka om Kundalini-Yoga kan användas som sekundärpreventiv insats för lindrande av smärttillstånd i ryggkotpelaren hos personer med ospecifika rygg-, axel och/eller nackbesvär som leder till perioder av sjukskrivning.
     

    Metod

    I experimentet ingick 27 personer; 14 män och 13 kvinnor. Experimentdeltagarna delades, genom könsstratifierat slumpmässigt urval, in i experiment- och kontrollgrupp. Interventionen  bestod av sex veckors Yogaträning med instruktör, omfattande total nio träningstillfällen. Instruktören uppmanade även de tränande att bedriva träning i hemmet, varpå de försågs med kassettband och skrivna instruktioner. Kontroll-gruppen bedrev ingen Yogaträning förrän efter experimentets sista mätning. Mätningar genomfördes vid fyra tillfällen; (1) före kursstart, (2) direkt efter interventionens slut, (3) 3 månader efter interventionens slut samt (4) sex månader efter interventionens slut. Mätinstrumenten bestod av OEQ (Outcome Evaluation Questionnaire), smärtdagbok samt sjukskrivningsdata. OEQ är ett frågeformulär med 14 frågor som behandlar upplevd smärta, medicinering samt psykiska besvär och beteenden som har samband med smärta. Smärtdagboken omfattar fyra frågor. Dessa avser sysselsättning, smärtintensitet, ängslan-nervositet-irritation samt sömn. Resultaten analyserades med kovariansanalys med mätning 1 som kovariat. Fråga nummer tre (avseende antal dagar med medicinering) och fråga fem (avseende sömnkvalitet), på frågeformuläret, har även analyserats med ickeparametriskt teckentest.
     

    Resultat

    Experimentgruppen tenderar, på nästan samtliga variabler, att förbättras avtagande positivt, d.v.s. har störst förbättring vid mätning två, något mindre förbättring vid mätning tre och ytterligare något mindre förbättring vid mätning fyra medan kontrollgruppen förändras mycket lite och/eller oregelbundet. Signifikanta skillnader mellan experiment- och kontrollgrupp erhölls för smärta (dagbok), sömn (OEQ) samt ängslan-nervositet-irritation (dagbok). Samtliga resultat var till experimentgruppens fördel. Sjukskrivning minskade också i större utsträckning för experimentgruppen än för kontrollgruppen, men inte signifikant. Resultaten av mätningarna i Yogaprojektet indikerar att Yoga, i den form den bedrivits i interventionen, kan användas för lindrande av smärttillstånd relaterade till ryggkotpelaren som orsakar perioder av sjukskrivning.


     

    Topp

    Ryggyoga – ett enkelt pass

    Här följer en serie enkla yogaövningar som du kan göra, en och en i taget eller alla tilllsammans som ett pass. Arbeta mjukt och försiktigt. Det ska inte göra ont att träna yoga. Andas in och ut genom näsan, ända ner i magen. Slutna ögon genom hela passet. Lycka till!
    Detta pass finns intalat på kassett, Prod Nr L0.

    1. ELDANDNING/NERVSTÄRKARE.
    Sitt rak i ryggen. Sträck raka armar upp 60 grader. Andas in och spänn samtidigt ut magen. Andas ut och låt magen sjunka in igen. Andas så snabbt du kan på detta sätt under 1 min. Ta ner armarna. Vila.

    2.  RYGGFLEX.
    Rak i ryggen sätter du dig en bit fram på stolen med händerna på knäskålarna. Andas in och flexa ryggraden/bröstkorgen framåt, dra bak axlarna. Andas ut och flexa ryggraden bakåt, dra fram axlarna, håll huvudet rakt. Under 1-3 min. Vila.
      
    3. RYGGVRIDNING.
    Sätt händerna på axlarna. Fingrarna fram och tummarna bak. Armbågarna ut åt sidorna i axelhöjd. Andas in, dra vänster armbåge bakåt samtidigt som höger går framåt, vrid kroppen åt vänster. Andas ut och vrid samtidigt över åt höger. 1-3 min. Vila.

      

    4. RYGGBÖJNING.
    Sätt upp händerna på samma sätt igen. Andas in och böj nu överkroppen och vänster armbåge ner mot golvet samtidigt som höger armbåge går upp mot taket. Andas ut och skifta, höger armbåge neråt, vänster upp mot taket. 1-3 min. Vila.

      

    5. NACKÖVNING.
    Börja med att andas in och sträck upp. Gör dig så lång som möjligt Andas ut och böj ner huvudet mot vänster axel. Låt det sjunka ner själv av tyngden, häng kvar där en liten stund. Andas in och lyft huvudet sakta, och låt det sjunka ner mot höger axel vid utandning. Upprepa under 1minut.

    Vrid sedan huvudet försiktigt åt vänster på inandning. Stanna ett tag och töj ut. Vrid därefter sakta åt höger på utandning. Fortsätt vridningarna 1 minut. Lugna försiktiga rörelser.

    Böj sedan huvudet framåt på utandning, låt det hänga där en stund och böj sedan långsamt bakåt på inandning. Öppna munnen. Fortsätt 1 minut, fram och tillbaks. Har du problem med nacken så böj inte huvudet bakåt.





    Topp


    Sömnyoga – en projektsammanfattning

    Här följer en sammanfattning av projektet med yoga som metod vid kroniska sömnstörningar, vilken genomfördes 1998 i Södertälje. Direkt efter sammanfattningen visas det yogapass som tränades. Ett kort, enkelt pass som tar 25-30 minuter att genomföra.

    Titel: Yoga mot sömnstörningar – en undersökning (20 sidor)
    Författare:   Göran Boll
    Datum:   Mars 1999

    Bakgrund

    Denna sömnyogaundersökning är en enkel pilotstudie som undersöker huruvida specifika yogaövningar kan användas som en fungerande metod vid långvariga sömnstörningar.

    Syfte

    Syftet med studien är att undersöka om självträning under enkla former med Kundaliniyoga kan användas som alternativ till andra metoder och olika former av medicinering, för att förbättra sömnen hos människor med långvariga sömnstörningar vilka kan leda till ohälsa och långa perioder av sjukskrivning.

    Metod

    I experimentet ingick tolv personer, elva kvinnor och en man. Alla anställda inom Södertälje kommun. Samtliga hade vid ett flertal tillfällen sökt hos kommunhälsan i Södertälje för olika typer av återkommande sömnstörningar. Experimentdeltagarna deltog alla i träningen. Genom att samtliga förde sömndagbok under två veckor innan träningsfasen inleddes fungerade de därefter som sin egen kontrollgrupp.

    Efter att ha fört sömndagbok under två veckor träffade gruppen yogainstruktören vid ett tillfälle där de fick lära sig yogans grunder. Nio av tio deltagare hade ingen egen erfarenhet av yoga före detta tillfälle. De fick nu lära sig ett enkelt ca. 30 minuter långt yogapass för bättre sömn och de fick lyssna till en guidad meditation ämnad att ge bättre sömn. Yogapasset och meditationen fick de med sig hem på en kassett tillsammans med en instruktionsbok och sömndagböcker för sex veckor framåt. Därefter tränade de helt självständigt och skickade löpande in sina sömndagböcker där de svarade på frågor om insomningstid, antal uppvaknanden per natt, antal sovtimmar per natt, upplevelsen på mornarna samt vecka för vecka den egna uppfattningen om huruvida de själva upplevde att sömnen blivit bättre eller ej.

    Resultat

    Under de två kontrollveckorna före träningsperiodens början var parametrarna konstanta. Efter sex veckors självträning i hemmet där deltagarna gjorde sina 30-minuterspass i genomsnitt 2,83 gånger per vecka förändrades samtliga parametrar. Deltagarna tenderade att uppleva förbättringar avseende samtliga variabler. Insomningstiden förkortades. Antalet uppvaknanden per natt minskade. Antal sovtimmar per natt ökade. Den egna upplevelsen av sömnens kvalitet förändrades på så sätt att antalet deltagare som ansåg att sömnen varit utmärkt ökade under perioden från 6% till över 50%. Sammanfattningsvis ansåg drygt 77% av deltagarna att deras sömn klart förbättrats under de sex veckor som undersökningen pågick.

    En kvinnlig deltagare som enligt egen utsago inte sovit en hel natt under tjugo års tid uppgav att hon under mätperioden sovit cirka 20 nätter utan att vakna en enda gång under natten.

    Resultaten av undersökningen i sömnprojektet indikerar att yoga i den form den bedrivits under dessa sex veckor kan användas för att förbättra sömnen hos människor med olika former av kroniska sömnstörningar.




    Överst på sidan
    Tillbaks
    Hem



    Senast uppdaterad: 22 OKT 2008
    Copyright © 2008